Frejgatan

Stefan säger så mycket och jag säger så lite. Ibland öppnar sommaren så många möjligheter och ord som glöms bort annars fast jag vet inte riktigt. Det är nog en myt. Två brev rullade in i min brevlåda. Verbet. Rätt ska det vara de r u l l a d e in. Ja kom änglar. Brev 1. från Sofia. Det var fint. Ska nog svara på det på dirr. Brev 2. från STS med mina framtida päron inlindade i bussbeskrivningar och biografer och kyrkor hit och dit. Är taggad på musikgymnasium. Jag lyssnar på Lasse Lindh. Seriöst det var det värsta nånsin. Jag väljer hellre att vara med Sabina. Det är inte så krångligt. Jaja ska nog gå ut på äventyr nu. Det är så jävla jobbigt att vara inne. Fan vem misstog steken för kyckling? Vi e inte dom som sitter på soffan. Nu - utgång. Lillördag. Fest. Sajjkekjekejkekeke.  Varför är det aldrig nån som går på eller av vid den stationen som kallas frejgatan?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0